Om man står under behandling med kortison som ersättning för sin egen kortisolproduktion, finns det en mycket viktig sak att tänka på om man blir sjuk eller skadad. Det är viktigt, i vissa fall livsviktigt, att tillföra kroppen extra kortisol!
Kort beskrivet så är det så att när kroppen blir stressad så behöver den extra kortisol.
Saker som stressar kroppen kan vara förkylning, influensa, feber, man drar ut en tand, värme, längre resor, psykisk stress vid t ex dödsfall av närstående, bröllop, vissa undersökningar inom sjukvården, lättare och större operationer. Jag tror nog att listan kan göras längre, och givetvis är det individuellt när det handlar om vardagsstress.
I vissa tillfällen kan man förekomma, t ex om man ska dra ut en tand, om man vet att det ska bli väldigt varmt närmsta tiden, vid resa osv. Jag har vid såna tillfällen höjt dosen lite och sen känt efter hur jag har mått. Ibland har jag fått höja ännu mer, ibland har doshöjningen räckt. Det är svårt i början, men jag tycker jag lärde känna min kropp ganska bra efter ett tag. Jag läste någonstans en läkare som skrev att om man har börjat fundera på om man borde höja, eller ta en extrados (kallas ibland för stressdos) så ska man ta den där extra dosen. Det handlar om en tillfällig höjning av din dagliga dos, en extra stressdos för att något hänt i ditt liv, och inom några dagar är du förmodligen på väg ner mot din vanliga dos igen.
Mitt råd när det handlar om att gå tillbaka till sin vanliga dos är att ha inte för bråttom. Sänk så mycket du kan givetvis, men om det tar några dagar extra för dig gör absolut ingenting. Kroppen reagerar alltid när den inte får det kortison den är van vid, och det här är en så tung resa ändå du gör, så var lite snäll mot dig också.
Vid förkylning, influensa eller liknande så är rekommendationen från vården att man bara ska öka dosen om man har feber. Min uppfattning är det kan vara individuellt och jag har vid vissa förkylningar ökat dosen i en eller två dagar även fast jag inte haft feber. Ingen rekommendation från vården, men jag upplever att jag tagit mig igenom mina förkylningar lite lättare när jag gjort så.
Nedanstående text är hämtad från Karolinska Universitetssjukhus broschyr ”Kortisolbrist” som är patientinformation, och som jag fick med mig hem efter operationen.
Vid vissa tillfällen behöver man tillföra kroppen större dos kortison än den vanliga dygnsdosen, till exempel i samband med infektioner, feber, operationer och olycksfall. Tillförs inte kortison i tillräcklig mängd för att täcka det ökade behovet drabbas patienten av symtom på kortisolbrist- kortisolsvikt. Förvärras kortisolsvikten kan tillståndet snabbt bli allvarligt och patienten gå in i en akut kortisolsvikt. Vid en akut kortisolsvikt är man livshotande sjuk med ofta uttalad svaghet, avsvimning, förvirring, buksmärtor, illamående, kräkningar, lågt blodtryck, medvetandepåverkan, feber och smärta i buken.
Sjukregel 1: Dubbla kortisondosen vid – Feber över 38°C – Sjukdom som kräver sängvila – Infektion som antibiotikabehandlas – Vid litet ingrepp i lokalbedövning Ha kvar dubbel kortisondos tills febern är borta. Du skall känna dig klart förbättrad innan du långsamt trappar ner kortisondosen igen till underhållsdos. Kontakta sjukvården vid frågor eller utebliven förbättring.
Sjukregel 2: Intravenöst/ intramuskulärt hydrokortison krävs vid – Allvarlig sjukdom, trauma – Kräkningar – Diarré Vid upprepade kräkningar och diarré krävs att kortison ges direkt i blodet då upptaget av kortisontabletter i tarmen är otillräckligt. Samma sak gäller vid allvarlig sjukdom och trauma. Risken att utveckla akut kortisolsvikt är mycket stor. Åk omgående till sjukhus för behandling och övervakning!
Sjukregel 3: Intravenöst/ intramuskulärt hydrokortison krävs vid – Större kirurgi – Förlossning – Vissa undersökningar (endoskopi, angiografi) Skall du genomgå någon form av operation, förlossning eller medicinsk undersökning skall du alltid informera vårdgivaren om att du har kortisolbrist. Det skall finnas rutiner för om och i så fall hur kortison skall tillföras under ingreppet. Råder oklarheter så be dem kontakta din ansvariga endokrinolog.
Lisa 2026-08-30